onsdag, januari 24, 2007

Tidens tempo

Proggrörelsens publicistiska flaggskepp Musikens Makt försökte en gång begripa vad det var som hände på punkscenen, och det blev, som klippet ur arkivet på utmärkta sajten punktjafs.com visar, mest en komisk illustration av proggarnas egna drömmar.

När den engelska nya vågen och punkstormen nästan blåst över och vi bara träffats av unkna kommersiella vindpustar då visar det sig att vi här i Sverige har embryot till en – om inte ny – men dock annorlunda musikrörelse.

Det är unga aggressiva män som kopierat det engelska musikaliska uttrycket men fyllt textinnehållet med egna erfarenheter från plugget, jobbet, förorten. Den svartröda flaggan är hittills det politiska riktmärket och provocerande texter typ ”skjut en snut” är ett måste för grupper som sjunger på svenska.

Raggarna får också på käften. Men inte på samma sätt som kapitalisterna.
Musikens Makts artikel, av Håkan Lagher, var emblematisk för hur vuxenvärlden närmade sig punken. Välmenande men fumligt. Hela Sveriges samlade socionomkår stod på kö för att analysera vad dessa vilda uttryck egentligen betydde, vilket naturligtvis ledde till att punken sedermera kramades till döds av etablissemanget.

Trettio år senare åtalas samma typ av rastlösa unga män, berättar Helsingborgs Dagblad.
Rap-duon i Emilush & Caustic åtalas för sitt framträdande på den kommunalt stödda Rotrocken i Teaterparken i Landskrona i början av augusti förra året.

Duon sjöng en sång med temat "alla i Landskrona hatar poliser" och "vi ska starta krig mot snuten" precis när en polispatrull i uniform kom till platsen. Patrullens uppdrag var att bevaka Rotrocken.

Publiken var enligt polisutredningen med på noterna. Folk framför scenen jublade och applåderade, och publiken började peka finger mot de två uniformerade polismännen.
Ett tidens tecken, förstås. Men kanske bättre för musiken.